Masai Mara

Efter 3 fantastiska dagar i Lake Nakuru bar det av till en av världens mest kända safaridestinationer, natonalparken Masai Mara. Masai Mara är den norra 1/10-delen av ett fritt ekosystem som täcker 16 500 km2, d.v.s. som två södermanland. På den södra 9/10 delen heter den Serengeti. Min dröm om Afrika och egentligen att fota vilda djur, har inspirerats av BBC serien Big Cat Diary. Detta är en serie jag har sett många gånger och den ligger nu fritt på You Tube ! Masai Mara har ett helt annat landskap än Lake Nakuru. Masai Mara är savannen som man tänker sig Afrika, men samtidigt kuperat med stora böljande kullar och små bäckar som rinner genom landskapet. Storslaget, med fria vyer och stor rymd. Här finns inga stora asfalterade vägar, utan man kör på små sandvägar som ringlar sig genom landskapet.

Masai Mara

Masai Mara

Dag 1

Färden till Masai Mara från Lake Nakuru tog ca 6 timmar. Egentligen var det inte så långt, kanske 300 km, men de sista 150 km gick på otroligt dålig vägar. Ja, de var så dåliga att vi mestadels körde utanför vägen, helt enkelt i diket eller på sand- och lervägar som gick parallellt med vägen. Efter en snabb lunch gav vi oss ut. Eftersom det var eftermiddag var det lugnt med djurlivet. Vi rekognoscerade de närmsta omgivningarna och fick oss en uppfattning om djuren i området och lite om hur de kunde tänka sig röra sig. Något vidare fastnade inte på linsen den dag. Men en liten elefant gjorde det iaf.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/800s, f/4, ISO 200

Ung elefant

Dag 2

Nästa morgon gick vi som vanligt upp när det var beckmörkt, men soluppgången kommer fort så det gäller att hänga på låset. Så fort grindarna till parken öppnade for vi ut. Vi åkte ut till ett område där en dalgång med ett relativt öppet fält och en å låg mellan ett par kullar.  När vi kom dit, fortfarande tidigt på morgonen, kom lejonen ner från kullarna och placerade sig strategiskt i dalgången. Området var som gjort för att djur ska ta sig igenom det, och där låg lejonen med gillrad fälla..

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1250s, f/4, ISO 800

På väg ner för kullen för att gillra fälla.

Lejon har inte bråttom, utan vi och lejonen satt där i två, tre timmar. Sakta såg vi hur en stor flock bufflar närmade sig området. Det är samma buffelflock och på nästan samma ställe som i bilden överst i inlägget. Spänningen steg och lejonen gjorde sig redo. Det här är verkligen ingen bra bild, men ni ser ju vad som sker.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/5000s, f/4, ISO 800

Spänning

Bufflarna kom närmare och närmare. Vi trodde att nu kommer anfallet från lejonen. När den närmaste buffeln var ca 3 meter från lejonen upptäckte han dem, typ vad är det där? Men inget hände. Bufflarna blev lite oroliga och gick långsamt undan, medan lejon insåg att det var förlorat och kröp ner bland buskarna och fick ta siesta med tom mage. Denna gång helt missad skärpa på bilden.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/5000s, f/4, ISO 800

Avslöjad

Lunchtid, solen mitt på himlen, skarpt ljus och varmt – innebär att alla djur ligger i skuggan och vilar. Inget händer. I Masai Mara är avstånden så stora att vi inte åker tillbaka till tältlägret, utan hade med oss lunch låda. Sedan tog vi oss en tur och åkte runt. I Masai Mara ser man alltid något intressant. Som giraffer som slåss. De är så långsamma att det ser ut som om de står och kelar med varandra.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1000s, f/5,6, ISO 400

Giraffer som slåss

Det är också gott om vackra fåglar. Jag är alltid förtjust i rovfåglar, men de färgglada bi-ätarna är en favorit.

Nikon D3 & Nikon 600 mm + TC- 14E II @ 850 mm, 1/1000s, f/5,6, ISO 200

Savannörn

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2000s, f/5,6, ISO 800

Ruppels gam

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2500s, f/4, ISO 800

Dvärgbiätare

Lejonen gjorde inte många mer knop denna dag, och så här fick vi lämna dem när vi åkte för dagen.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2500s, f/4, ISO 800

Lejoninna

Dag 3

Vi åkte ut i soluppgången som vanligt, och det visade sig vara ett bra val. När vi kom fram till dalgången där lejonen var föregående dag fick vi syn på en caracal, som också kallas ökenlo. Jag hade innan hoppats att få sen en caracal, men vet att det är väldigt ovanligt att få se en. De är till stor del natt-djur och väldigt skygga. När man läser om folk som lever i Afrika som guider och fotografer, har de oftast bara sett caracal någon enstaka gång. För Leonard var detta hans andra gång han såg en caracal, och då har han arbetat som safariguide i 15 år. Så mitt hjärta hoppade verkligen till. Jag tycker detta är ett otroligt vackert djur. Tacksamt nog gömde sig inte caracalen direkt, utan han satt kvar utan att bli skrämd av oss och jag fick möjlighet att ta en hel radda foton under en 5 minuters period. Helt fantastiskt! En av mina första bilder som jag här gjort både i en svart-vitt och färg version. Jag kan inte bestämma mig vilket jag tycker är bäst. Rent efterbehandlingsmässigt är dessa foton ganska knepiga. Caracal har egentligen en ljusbrun ton, men i morgon- ljuset blev färgerna kameran fångade en blandning av brunt med magenta och lila.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/500s, f/4, ISO 3200

Caracal S/V

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/500s, f/4, ISO 3200

Caracal

Caracal är en egen ras och inte besläktade med lodjur, men ser lika ut. Caracal är inte ett djur som är hotat, utan finns relativt gott om i afrika och också i västra asien. De lever främst i semi-öknar och savann. De är som sagt dock ovanliga att få se. Caracaler är väldigt viga och specialister på att fånga fåglar. De tar ofta fåglar efter ett hopp 2-3 meter upp i luften. De äter också andra små byten som gnagare och små antiloper. De är typiska kattdjur och lever solitärt om de inte har ungar.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1000s, f/4, ISO 3200

Det gäller att ha koll, något farligt kan ju alltid dyka upp.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1250s, f/4, ISO 3200

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1250s, f/4, ISO 3200

Som ni ser posérade han fint.  Bildbehandlingsmässigt är det knepiga bilder, högt iso (dvs mkt brus), och svåra färger. Men som ni ser på bilderna gick solen alltmer upp under dessa minuter.Att få fota caracal var verkligen en höjdpunkt på hela resan, och översta bilden hänger i stort tryck på min vägg hemma. Resten av dagen hängde vi med lejonen i samma dalgång. Vi tänkte att något måste ju hända, de borde vara hungriga vid detta laget. Men inget hände egentligen. Lejonen gjorde det de gör mest, ligger under en buske med magen upp och vilar. Framåt slutet av dagen ser vi här ett par av unglejonen som ger lite närhet till varandra.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/200s, f/5,6, ISO 800

Närhet

Sedan var det dags att säga farväl av denna dal.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1250s, f/8, ISO 800

Fridfullt

Dag 4

Efter att ha spenderat 3 dagar i det området av Masai Mara som heter Sopa, var det dags att långsamt ta oss till Talek området. Vi startade med att åka igenom vår lejondal, och då såg vi en serval. Serval är en annan halvstort kattdjur som är relativt skyggt och som man inte ser så ofta. Så det var riktigt roligt. Tyvärr ställde Servalen inte upp på att posera, utan det blev bilder inifrån ett buskage. Detta är troligen ett ungdjur.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/640s, f/4, ISO 3200

Serval

Sedan åkte vi långsamt vidare. Vid Kekerok hittade vi en leopard. Det var Leonard som redan innan sa att jag vet ett ställe där leoparder brukar finnas. Och mycket riktigt i trädet låg en leopard och vilade. Denna bild har jag labbat en hel del med. Jag har bland annat lagt till det ”rosa” kvällsljuset. Egentligen är detta fotat mitt på dagen när ljuset är som skarpast, och himmeln färglös.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/4000s, f/5,6, ISO 800

Leopard

Leoparden hade det skönt i trädet, väl skuggad av det täta lövverket. Vi väntade ganska länge tills han kom ner.

Nikon D300 & Nikon 70-200 @ 70mm, 1/800s, f/5,6, ISO 400

Dags att röra på sig

Sedan fortsatte färden över den kuperade savannen mot Talek. På en av dessa mjuka kullar såg vi denna Thomson gasell med sin kalv. De var så otroligt söta.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1000s, f/4, ISO 200

Lyssna nu på mamma..

Dag 5

Nästa morgon fick vi se spelet mellan schakalen och gamen.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1000s, f/4, ISO 1600

Schakal

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1000s, f/4, ISO 1600

Schakal och örongam

Under dagen sysslade vi med lite ornitologi.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1600s, f/4, ISO 800

Trefärgad glansstare / Superb Starling

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/5000s, f/4, ISO 400

Savannörn

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/4000s, f/4, ISO 400

Sekreterarfågel

Masai Maras öppna landskap bjuder in till snabba och dramatiska väderomslag.

Nikon D3 & Nikon 24-70 @ 24mm, 1/160s, f/14, ISO 400

Dramatiskt

Dag 6

Nästa dag gav vi oss ut på den lite mer öppna savannen i Talek området. Vanliga djur är bland annat vårtsvin, zebror och olika gaseller. Under migrationen är här förstås smockfullt med gnuer och zebror, men nu var inte migrationen här.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/5000s, f/4, ISO 1600

Vårtsvin med en oxhackare

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2000s, f/8, ISO 1600

Zebror på savannen

Topigaseller som står och laddar för att i nästa ögonblick stånga varandra.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/400s, f/4, ISO 3200

Topi

En stor del av dagen följde vi denna stora och ståtliga leopard. Hon låg så avslappnat i sitt träd. Vi väntade på att hon skulle röra på sig, för det skulle naturligtvis potentiellt ge ganska roliga bilder när hon klättrar ner för trädet. Men trots att vi väntade på det i rätt så många timmar, flyttade hon inte på sig. Inte heller var det möjlighet till närbilder då vi inte kunde åka så nära. Denna bild är tagen på ca 150 meters avstånd. Senare fick vi veta att hon hade två halvstora ungar gömda någonstans i träden/buskarna under de höga träden. Men de såg vi tyvärr aldrig.

Nikon D3 & Nikon 600 mm + TC- 14E II @ 850 mm, 1/500s, f/5,6, ISO 400

Leopard

När jag och Leonard satt i bilen och vakade på leoparden och solen var på väg ner, såg jag på långt avstånd något som såg ut att vara ett stort lejon. Jag tittade dit med kikaren och mycket riktigt. Vi åkte raskt dit och fick ett par bilder när lejonet vänder upp sitt mäktiga ansikte och man mot den nedåtgående solen. Sedan var vi som vanligt på kvällen tvungna att skynda oss på för att hinna ut ur parken innan den stängde. I Masai Mara finns en en känd koalition som består av en äldre lejonhannen och hans fyra vuxna söner, de kallas Notch and sons. De dominerar flera flockar med honor och ungar, som förr var delade i olika flockar med olika lejonhannar. Men de har blivit utkörda eller dödade av Notch och hans söner. Frågan är om detta är Notch på bilden? I Masai Mara är konkurrensen om lejonflockarna så stor att det krävs en koalition av två eller flera hannar för att kunna hävda sig. Är man 5 st stora lejonhannar, är det naturligtvis en styrka. Nackdelen är att de kräver mycket kött, och om inte tillgången på föda är god så kommer koalitionen inte att hålla. Men i detta område finns förutsättningarna.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1600s, f/4, ISO 800

Lejonkungen

 Dag 7

Den sjunde dagen kom att bli gepardernas dag. Vi fick höra att geparderna har det tufft i Masai Mara, och det finns bara 30-40 st där. Geparder har det tufft att överleva generellt, och särskilt i områden där de har så många fiender. I Masai Mara kryllar det av lejon, hyenor och leoparder som om de kan dödar geparder. Ska man överleva i Masai Mara, gäller det att arten har sina styrkor som den kan leva på. Lejon har sin styrka, och de är topp predatorn i kraft av styrkan, flock och samarbete. Hyenor är kraftfulla de med, och har också flocken att lita på. Leoparder är inte bara starka, utan också smarta, allsidiga, bra på att smyga och klättra. Geparder har en sak, de är snabbast. Därför håller sin geparder till de stora öppna ytorna. De är ständigt på vakt, och spanar ut över savannen gärna uppe på en kulle. När de tar ett byte, äter de så fort de kan, för de vet att inom kort kommer någon annan och vill ha maten. Och då är det läge för dem att vara vaksamma och hinnan undan innan de andra har kommit fram. Det är också därför geparder jagar på dagen, till skillnad från de andra predatorerna som huvudsakligen jagar under natten. Detta gör också geparder tacksamma och spänannde att följa som naturfotograf, det händer saker. På morgonen följde vi denna familj. En gepardhona med 3st 3-4 månaders ungar. Hon var mitt inne i ett område fullt med både lejon och hyenor. Lejonflocken, med bl.a. hannen ovan, befann sig bara ett par hundra meter norr om dem. Kanske en halv kilometer söder om den fanns det hyenor. så lite orolig var man för dem. Ungarna var så gulliga och hoppade runt och lekte. Efter en stund åkte vi vidare. Senare på dagen fick vi höra av ett tyskt/franskt filmteam som delade lodge med oss, att lejonen hade tagit en av ungarna :(

Nikon D3 & Nikon 600 mm + TC- 14E II @ 850 mm, 1/2000s, f/5,6, ISO 400

Gepardfamilj som strax efter förlorade en av ungarna

Jag och min guide Leonard ägnade sedan förmiddagen åt att följa ett par gepardbröder.

Nikon D3 & Nikon 600 mm + TC- 14E II @ 850 mm, 1/2000s, f/8, ISO 800

Gepardbröderna

De är ett par stiliga killar.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/3200s, f/4, ISO 400

Det gäller att ha koll åt alla håll

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2000s, f/4, ISO 400

På väg in i skuggan från dagens hetta på savannen

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1600s, f/4, ISO 400

På vandring

Dessa två geparder kunde vi följa ett antal kilometrar över savannen. Den ena haltade, men verkade hänga med ändå. Förhoppningsvis var det bara en mindre blessyr. Till slut såg vi hur de satte igång en jakt på en halvstor strutsunge, och också fångade den. Tyvärr lyckades de ta bytet precis som de kom in bakom några buskar, och jag fick inga bilder. Bilderna efteråt när de äter på strutsen är inte direkt aptitliga, så de låter jag bli att lägga upp. Nedan en typisk posé för geparder.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1000s, f/6,3, ISO 200

Gepardposé

Denna dag åkte vi tillbaka till lodgen för lunch, och på vägen tog jag lite bilder av ett par thomsongaseller som stångdes. Detta tycks vara en ganska vanlig sysselsättning bland olika antiloper och hjortdjur generellt.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/4000s, f/4, ISO 400

Thomsongaseller testar styrkan

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/4000s, f/4, ISO 400

Och så smäller det

Under eftermiddagen följde vi en annan gepardhona med ett par ungar som var klart yngre än morgonens gepardfamilj. Dessa ungar var nog bara 8-10 veckor gamla, enligt Leonard. Även denna gepardhona befann sig i samma område som där morgonens drama utspelade sig, men lyckligtvis inte riktigt lika mitt emellan alla hyenor och lejon.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2500s, f/4, ISO 200

Det gäller att lära de unga också att spana av omgivningen.

Ett försök till svart-vitt konvertering. Ett i mitt tycke klassisk gepardbild. Dessa hade jag sett innan jag åkte och jag är verkligen glad att jag fick tillfället att ta några själv.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/250s, f/13, ISO 200

Klassisk gepardbild

Gepardhonor går för ett stycke, och kallar sedan på sina ungar som kommer springande från sitt senaste gömsle. Denna dag fick vi se en jakt till. Gepardhonan fick ett tillfälle på en bushbock som kom lite nära, just som de befann sig längs en å och  där det växer lite buskar. Swish mellan buskarna försvann hon. Vi såg jakten som pågick ett 50 tal meter innan de försvann mellan buskarna,men inte heller denna gång han jag fota. De fick sig sedan ett skrovmål, och kunde faktiskt äta i lugn och ro i några timmar. Trots att vi visste att det fanns gott om konkurrenter inte långt därifrån.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1000s, f/8, ISO 400

Gepard med byte

När solnedgången kom började lejon bli mer aktiva och började röra sig ut mot det område där gepardfamiljen var. Detta såg både vi och hon. Hon tog med sig ungarna och försvann oroligt tittande sig över axeln i motsatt riktning som där lejonen var.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/800s, f/4, ISO 400

Söka säkrare mark

Lejonen å sin sida positionerade ut sig som i en stor solfjäder. Deras mål såg ut att vara en flock med gnuer. Våra geparder kom undan denna gång.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/250s, f/4,5, ISO 400

Jakten börjar

Tyvärr, som vanligt när solnedgången kommer och det börjar dra ihop sig för spännande saker, måste vi lämna för att hinna ut ur parken innan den stängs. Men en händelserik dag var det. Och jag sände en liten tår i mina tankar till den lilla gepardungen som togs av lejonen.

Dag 8

Nästa dag åkte jag och Leonard till Mara floden. Det blev en lång dag. Det tog ca 3 timmar körning i varje riktning. I det första morgonljuset tog jag ett par snabba bilder av denna elefantunge, som såg till att hålla sig väl i skydd av mamma. Klokt om man lever i Masai Mara.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2000s, f/4, ISO 3200

I skydd

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/2000s, f/4, ISO 3200

Baby elefant

Min erfarenhet av att köra och köra, är att man inte ser så mycket. I alla fall inte av rovdjuren. Väl framme vid Mara floden, var det inte heller så mycket att se. Man kan väl förstå de dramatiska scenerna som kan utspela sig här under migrationen när gnuer och zebror kastar sig utför branten, 5-10 meter stup, ner i det strida bruna vattnet för att mitt bland krokodilerna (och flodhästar) simma över till andra sidan.  Kanske inte så lysande bilder, men de får beaktas som dokumentära.

Nikon D300 & Nikon 70-200 @ 200 mm, 1/500s, f,8, ISO 200

Krokodiler vid Mara

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/640s, f/5,6, ISO 200

Flodhäst

På vägen tillbaka till vår lodge, fotade jag lite dokumentära bilder på Masai Mara. Jag kan inte påstå att jag ägnade under denna resa någon tid åt landskapsfotografering.

Nikon D300 & Nikon 70-200 @ 70 mm, 1/640s, f16, ISO 800

Masai Maras böljande landskap

Nikon D300 & Nikon 70-200 @ 70 mm, 1/400s, f10, ISO 200

Tätheten av djur är fascinerande

Nikon D300 & Nikon 70-200 @ 70 mm, 1/640s, f10, ISO 200

Giraffer

Mot slutet av dagen passade vi på att kolla in Leoparden vi följde ett par dagar tidigare. Mycket riktigt, där låg hon på samma gren. Vilade och inte heller denna gång ville hon klättra ner ur trädet.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/1600s, f/8, ISO 3200

På sin plats, väl förnöjd

Dag 9

Den sista dagen hann vi bara med ett par timmar i gryningen. Sedan var vi tvungna att åka för att i god tid hinna till Nairobi innan det mörknar. Man vill helst inte vara ute och kör i Afrika i natten. Vi åkte ut till området där vi senast där gepardfamiljerna. Denna gång fann vi en Lejonhona med 3 riktigt små ungar. Sannolikt var hon på väg för att ansluta sig till flocken och introducera ungarna i flocken.

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/160s, f/4, ISO 3200

Lejonhona med små

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/320s, f/4, ISO 3200

Ungarna i släptåg

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/400s, f/4, ISO 3200

JA, kom nu då!

Nikon D3 & Nikon 600 mm, 1/320s, f/4, ISO 3200

Menar du mig?

Efter en liten stund tog den lilla familjen skydd i ett lite buskage och vi tog farväl av dem. Och jag tog farväl av Masai Mara och Kenya. Det var en fantastisk resa jag fått, och jag var helt översköljd av alla intryck. Jag har fått Afrika i blodet.

Nikon D3 & Nikon 600 mm + TC- 14E II @ 850 mm, 1/2000s, f/8, ISO 800

Barnkammaren

Kategori: Djur, Natur, Resa, Safari | Märkt: , , , , , , , | Skriv en kommentar

Skriv en kommentar